Kvällsrapporten..

Hej hopp,
Idag åkte Jonas och pojkarna hem tidigare än brukligt och detta satte sina spår hos mig och Jonas..
"Det blir skönt för pojkarna att få landa lite hemma. Sen slipper du köra i mörkret", sa jag uppmuntrande till Jonas som såg så ledsen ut att det högg i hjärtat.. Fan också, jag som hade nog svårt att dölja mina egna tårar.. *ler vemodigt åt eländet*..
Ojojoj, som vi kämpade för att vara starka. Starka nog att orka säga adjö utan att låta tårarna rinna.. vi ville nog inte göra varken barnen eller varandra ännu mer upprörda och förvirrade..
Det var tufft. Ville bara hålla honom kvar. "Stanna en liten stund till".. "helst för alltid".. hade jag lust att säga..
Menmen, vi har två barn var och varsitt liv i Luleå respektive Skellefteå som ska kombineras och förenas, vilket inte är den lättaste uppgiften.. men helt klart en uppgift man brinner för att genomföra!
Har jag äntligen lyckats hitta en man som innehar just de egenskaper, intressen och drömmar som jag lärt mig att jag vill ha hos min partner.. då ska jag banne mig lyckas ro det här i hamn!
: )

Sådeså.

Love is strong!

Åsa
1 Annette:

skriven

Hej gumman!



Åh, vad sorgligt! Men gråt inte, du... Det kommer ljusare tider, var så säker!



TRÖSTKRAMAR:

Nettan

Kommentera här: