Hafva

.. och det börjar bli dags att runda av kvällen.. (snaaart)..

Har fyllt min kväll med lite allt möjligt; god middag (enkel, men god), ett glas vin, en promenad och sedan.. en låååång och djup pratstund med båda mina döttrar, innehållande både tårar och skratt. En pratstund om livets allvar, och också om vikten av att lära sig att hantera livets motgångar, på rätt sätt.. 

Om vikten av att inte leva i det förflutna, utan att lära sig (och ständigt påminna sig om) att leva här och nu.

 

Det kom många kloka tankar och åsikter från mina döttrar.. man nästan häpnar.. blott 12 och 14 år gamla (unga!) och ändå resonerar och förstår dom mer än vissa vuxna.

I afton vill jag ge en eloge till mina döttrar, som öppnade upp sig och delgav mig/varandra sina tankar, reflektioner och minnen, trots att flera av dom var ganska obehagliga.. 

 

Älskade döttrar, det är just sådana här pratstunder, som vi alla tre behöver.. för att rensa bort allt gammalt, som sårat oss, legat och gnagt och orsakat både smärta och tårar.. 

Finns det något jag vill skicka med er på livets stig, så är det vikten av att prata. Då snackar jag såklart inte om att vara någon surrpelle inne i klassrummet, nej nej.. jag pratar helt enkelt om att låta själens och hjärtats röst göra sig hörd.. i varje relation, i varje situation.. när helst ni känner att det behövs. Ut med det bara.

Det är heller inte så noga att det kommer ut i rätt ordning, eller på "korrekt" sätt.. när det gäller våra känslor finns det inget rätt eller fel - men ut ska dom! Jag lovar, det hjälper oss framåt och uppåt. Oavsett om vi är barn eller vuxna.

 

Jag vill också att ni ska bära med er - att jag finns här för er, alltid. No matter what.

 

Jag älskar er.

 

 

 

 

//

Mamma Åsa